Man kan ju inte lyckas jämt, men det har gått så bra med amigurumi på sistone. Allt har liksom blivit bra. Min elefant blev inte bra. Jag har sett så många göra denna elefant efter Stjernfalls mönster och ville ha en lika fin själv. Men allt gick fel. Valet av garn var inte bra, blekt och tråkigt och för tjockt. Så räckte inte det lila till alla ränder så den blev ännu blekare och tråkigare, något jag försökte råda bot på genom att virka en liten blommig dekoration som bara gjorde allt värre. Snabeln blev för kort och konstig och ögonen är alldeles för små.

I den underbara filmen Familjen Robinson är mottot: Grattis! Du misslyckades! Misslyckandet är grunden för utveckling. Om man aldrig misslyckas kan man inte lära sig något och jag hade blivit lite för självsäker. Trodde liksom att allt skulle bli bra utan att jag ansträngde mig ordentligt och höll koll på detaljerna. Nu vet jag bättre och nästa ami ska göra mig mer nöjd.